Matavfall

Att sortera ut matavfall är frivilligt för dig som har ett eget abonnemang. Du som valt att sortera ut ditt matavfall får en lägre taxa. Bor du i en bostadsrättsförening eller är hyresgäst är det föreningen eller hyresvärden som bestämmer om du ska sortera ut matavfall.
Du kan läsa mer om matavfall under fliken frågor och svar.

Matavfallspåsar

Du kan hämta nya matavfallspåsar på följande ställen.

Biblioteket i Söderhamn

Söderhamn Nära på Stabbläggaregatan

Långtå

ICA Trönö

Bystugan i Trönö

Tempo i Stråtjära

Guldkanten Variant

Time i Kinsta

SISAM:s lokal vid Nyplan i Sandarne

Biblioteket i Ljusne

Medborgarkontoret i Ljusne.

Problem med lukt och flugor

Under varma sommarmånader kan du få problem med lukt och flugor, då är det extra noga att du håller kärl och soprum rena. Försök att spola rent kärlen mellan tömningarna och var noga med att försluta matavfallspåsarna. Du kan även försluta matavfallspåsen inne i köket då den inte används.
Får du flugor som etablerar sig i kärlet kan du spruta trädgårdsättika över påsarna och på kärlets insida, detta kan du behöva upprepa ett par gånger. Erfarenheterna är att detta fungerar bra.

Problem med fastfrysta påsar

På vintern kan det hända att matavfallspåsarna fryser fast på kärlets insida och i varandra. Får du problem med fastfrysningar kan du enkelt peta loss påsarna med en pinne. I regel är detta inget stort bekymmer eftersom fastfrysta påsar oftast faller loss i samband med att vi tömmer kärlen. Skulle det bli påsar kvar är det för det mesta inte heller något problem eftersom matavfall inte luktar på vintern. Det bruna kärlet blir sällan fullt och till slut släpper påsarna och följer med renhållningsfordonet.

Du kan förhindra fastfrysningar genom att låta din matavfallspåsa frysa till innan du lägger den i kärlet.

Frågor och svar om matavfall

Är det frivilligt eller måste jag vara med?
Det är helt frivilligt att vara med för villahushåll. Bor du i lägenhet är det fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen som bestämmer om ni ska var med eller inte. Beslutar fastighetsägaren eller bostadrättsföreningen att vara med gäller det alla som bor i fastigheten.

Varför ska jag sortera ut matavfall?
Att vi ska sortera ut matavfall är ett av de miljömål som riksdagen satt upp eftersom organiskt material, bland annat matavfall, inte längre i första hand ska gå till förbränning. I Söderhamn har vi beslutat att leva upp till det målet. Matavfallet är dessutom en väldigt energirik resurs och är perfekt för att röta till biogas.

Håller ni med påsar och kärl?
Ja, vi kommer att förse dig med ett brunt kärl som är dubbelbottnat och ventilerat. Du kommer även att få en påshållare och 160 papperspåsar. Extra påsar finns att hämta på Långtå och hos kundservice på Söderhamn Näras kontor på Stabbläggaregatan. Även du som bor i en flerfamiljsfastighet kan själv hämta påsar hos oss, eller säga till hyresvärden som då kontaktar oss. Fastighetsägaren kan även ha ett eget lager där ni kan hämta fler påsar.

Hur ofta ska jag tömma min avfallspåse?
Papperspåsen har en volym på nio liter och det vanliga är att man använder påsarna upp till tre dagar, men det kan vara stora skillnader från hushåll till hushåll och du kastar den helt enkelt efter behov. Du bör inte fylla påsen över den streckade linjen som finns på insidan av påsen.

Hur undviker jag läckage i papperspåsen?
Det enklaste sättet att hålla fukten borta är att inte slänga för blöta matrester direkt i påsen. Låt till exempel skalrester rinna av ordentligt innan du slänger det. Matrester kan du skrapa av som vanligt men vätskor och rinnande matrester kan du spola ner i slasken. Tänk på att inte spola ner feta matrester eftersom de kan bilda proppar i avloppsrören. Du kan även lägga lite hushålls- eller tidningspapper i botten om du ska slänga blöta matrester. Har du slängt blöta matrester kan det vara idé att kasta papperspåsen i sopkärlet på en gång.

Kommer jag att få problem med lukt?
Matavfall börjar lukta när det bryts ner och den processen påskyndas av att matavfall förvaras fuktigt och varmt. I vanliga plastpåsar påbörjas den processen ganska omgående, i papperspåsar fördröjs den, under förutsättning att påsen står ventilerat. Du kommer alltså inte att drabbas av luktproblem i större omfattning från matavfall i papperspåsar än vad du får av matavfall i plastpåsar. Skulle det ändå uppstå lukt i ditt kök ska du helt enkelt kasta påsen.

Kommer jag att få problem med flugor och råttor?
Under förutsättning att du försluter påsen ordentligt kommer du inte att få några problem med flugor. Under väldigt varma sommardagar kan det undantagsfall uppstå problem med flugor, men det är inget som kommer att vara bestående. Det är heller inget som är unikt för papperspåsar, även plastpåsar kan innehålla fluglarver. Eftersom kärlen har lock och ventilationshålen är små kommer råttor inte att bli något problem. De har helt enkelt inget att hämta och kommer därför inte att besvära dig.

Kan man dela kärl med grannen?
Ja, det går alldeles utmärkt att dela kärl med en eller flera grannar. Det ni måste tänka på är att ni måste vara överens och att ni inte kan välja olika intervall på hämtningen av det gröna kärlet eller att ni vill ha en taxa för olika storlek på kärlen. Era abonnemang måste alltså vara likadana.

Vad händer om jag avstår att vara med?
Du fortsätter då som i dag med att slänga allt källsorterat hushållsavfall i den gröna tunnan för brännbart avfall. Din renhållningsavgift kommer då att bli högre än om du sorterar ut ditt matavfall. Det kallas för en miljöstyrande taxa.

Jag vill kompostera, vad gäller då?
Väljer du alternativ 2, hemkompost, måste du ha en godkänd varmkompost. Du måste även ha ett intyg från miljökontoret. En kopia på intyget ska skickas till Söderhamn Nära. Har du frågor rörande kompostering ska du vända dig till miljökontoret, där kan man svara på alla frågor om hemkompost.

Varför har ni en miljöstyrande taxa?
Eftersom vi vill få med oss så många hushåll som möjligt erbjuder vi en lägre taxa till dem som väljer att sortera ut sitt matavfall.

Hur håller jag påsen så torr som möjligt?
Det viktigaste är att påsen är ventilerad. Du ska aldrig sätta påsen i en plastpåse eller en plasthink, då kommer den att bli blöt. Använd den medföljande påshållaren, den är ventilerad och håller påsen torr. Se även till att påshållaren inte står oventilerad. Placerar du den i skåpet under diskbänken är det viktigt att påshållaren inte sitter så högt upp att taket i skåpet blir som ett lock. Det är bättre att påshållaren får stå på golvet eller hänga en bit ner på skåpluckan.

Varför använder vi inte bioplastpåsar?
Det finns ett par anledningar till att vi valt att inte använda bioplastpåsar. För det första är de ganska dyra och med tanke på vilka stora mängder det handlar om blir kostnaden stor. Den andra anledningen är att påsen bara delvis är tillverkad av biologiskt nedbrytbara ämnen som till exempel majsstärkelser, resten är fossil plast. Det innebär att påsarna inte bryts ner i rötningsprocessen lika effektivt som papperspåsar.

När det är kallt ute fryser påsen fast i kärlet. Vad gör jag åt det?
Påsar kan under vissa väderförhållanden frysa fast i kärlet och i varandra. Det enklaste sättet att komma runt problemet är att lämna dem utomhus ett tag så att du blir av med eventuell fukt. Du kan även röra om bland påsarna med en stav, kvast eller liknande så att de lossnar från kärlets innerväggar.

Kommer jag att få problem med lukt i och kring mitt kärl?
Precis som i dag kan det uppstå lukt i och kring ditt kärl. Den vanligaste anledningen till att det uppstår luktproblem är att man inte gör rent sitt kärl tillräckligt ofta. Luktproblem är också störst under årets varmaste månader. Enklaste sättet att undvika lukt är att tvätta kärlet innan problemen blir för stora. Ditt bruna kärl har en dubbelbotten som gör att det är enkelt att skölja ur det. Det är alltså inte bara soporna du slänger som kan orsaka dålig lukt, ett lortigt kärl är en vanligare källa till att det kan uppstå luktproblem.

Kommer ni att kontrollera att jag sorterat rätt?
Vi kommer inte att agera soppolis men vi kommer att ta stickprover. Anledningen till att vi gör det är att vi måste försäkra oss om att det utsorterade matavfallet håller hög kvalitet. Vi gör det även för att kunna hjälpa dem som av en eller annan anledning inte klarar av att sortera ut sitt matavfall.

Är felsorteringar ett stort problem?
Nej, det är faktiskt ett mycket litet problem. Det är bara under en kort tid när hushållen har börjat sortera ut matavfall som det kan vara lite felsorteringar. Efter några månader är felsorteringen ofta nere på en procent av matavfallet.

Hur vet jag vad som är matavfall?
I princip kan man säga att det du stoppar i munnen kan du slänga i papperspåsen. Det finns några undantag bland annat snus och tuggummi, det ska du i stället kasta i påsen för källsorterat hushållsavfall. Däremot går det bra att slänga kaffesump och filter samt hushållspapper. Alla som väljer att sortera ut matavfall kommer att få en checklista med information. Där framgår bland annat vad som får kastas i papperspåsen.

Vad är brännbart avfall?
Det brännbara avfallet är den lilla rest som blir kvar efter det att du sorterat ut matavfall och allt annat som går att källsortera till återvinning, som till exempel glas-, plast- och metallförpackningar samt tidningar.

Jag tycks inte klara av det här med utsortering, vad händer nu?
Om det visar sig att du av någon anledning inte klarar av att sortera ut matavfallet och felsorteringen är bestående, kommer vi att avsluta ditt abonnemang för matutsortering. Vi kommer då att hämta ditt bruna kärl och lägga om abonnemanget till enbart brännbart avfall. Du kommer då att få betala den högre taxan för brännbart avfall.

Hur hämtar ni matavfallet?
Vi använder tvåfacks baklastare i flerfamiljsfastigheter och verksamheter och tvåfacks sidlastera i villakvarteren, som kan ta båda kärlen vid ett och samma tillfälle.

Hur ofta kommer ni att hämta matavfall?
Vi kommer att hämta matavfallet med samma intervall och på samma dagar som i dag, det vill säga varannan vecka i villahushåll och varje vecka i flerfamiljsfastigheter. Du som bor i villa kan förlänga hämtningsintervallen på ditt gröna kärl för brännbart avfall.

Vad händer med matavfallet?
Planerna är att det matavfall som vi får in kommer att rötas till biogas i en egen anläggning. Biogasen kommer vi sedan att uppgradera till fordonsbränsle. Ambitionen är att rötresten, det som blir kvar efter det att vi rötat matavfallet, skall användas till att gödsla åkrar. I väntan på att biogasanläggningen och biogasmacken är färdig att tas i bruk skickas matavfallet till Uppsala där det omvandlas till fordonsgas och biogödsel.

Till toppen