Avloppsvatten
Allt vatten ingår i ett ständigt kretslopp och när vi använt vatten måste det renas innan det släpps ut i naturen igen. Ju renare vatten vi släpper ut i avloppet, desto renare håller vi sjöar och vattendrag. Ett enkelt sätt att bidra är att tänka på vad du spolar ner i avloppet.
Avloppsanläggningar
I Söderhamns kommun finns det sju avloppsreningsanläggningar. Storleken på anläggningarna varierar där Granskärs avloppsanläggning är den största som renar vatten från drygt 14 500 personer, medan Holmsvedens avloppsanläggning är det minsta som renar vatten från cirka 100 personer.
Ledningsnät
Söderhamns kommuns avloppsledningsnät är cirka 300 km långt. 85 pumpstationer hjälper till att transportera spillvattnet till kommunens sju avloppsanläggningar. På ledningssträckorna finns en mängd brunnar. Ute på gatan syns dessa brunnar som runda metallock som ofta är märkta med "A".
Våra sju avloppsanläggningar
I Söderhamns kommun finns sju avloppsanläggningar. Tillsammans renar de cirka 4 miljoner kubikmeter avloppsvatten per år.
Vi renar kommunens avloppsvatten till de höga krav som ställs för att naturen inte ska ta skada. För detta krävs tillförlitliga och ständigt fungerande avloppsanläggningar. Avloppsvattnet renas i tre steg vid våra större avloppsreningsverk. Först mekanisk, sedan biologisk och kemisk rening. Vid vår största avloppsanläggning har vi även en efterföljande våtmark där vattnet renas ytterligare. När avloppsvattnet har renats kan vi åter släppa ut det i naturen. Reningen kontrolleras genom regelbunden provtagning.
Mekanisk rening innebär att de största föremålen tas bort i ett galler. Därefter leds vattnet oftast till ett sandfång där sand, kaffesump och andra tyngre föroreningar sjunker till botten. Det som fastnar i gallret tas omhand som hushållssopor.
Biologisk rening sker med hjälp av mikroorganismer som bryter ner organiska ämnen i vattnet. Föroreningarna består till största del av organiska substanser som t ex kolhydrater och fett.
- Kemisk rening sker genom tillsats av fällningskemikalier. Kemikalierna reagerar med den fosfor som finns i vattnet så att den fälls ut och bildar fasta partiklar. De fasta partiklarna förenas till större flockar som i sin tur absorberar organiska ämnen som finns i vattnet. Flockarna sjunker till botten som slam i sedimenteringsbassänger och det renade vattnet kan rinna ut i naturen.
Du kan läsa mer om själva reningsprocessen under respektive reningsverk.
Granskär
Granskärs avloppsreningsanläggning är den i särklass största anläggningen. Här renas avloppsvatten från Söderhamns tätort samt tätorterna Söderala, Kungsgården och Skärså. Processen vid avloppsreningsverket består av mekanisk, biologisk och kemisk rening genom efterfällning med aluminiumsulfat, ALG. Avskilt slam förtjockas och avvattnas mekaniskt i en centrifug. Det renade avloppsvattnet leds därefter till Granskärs våtmark för ytterligare rening innan det går vidare till havet.
Det avloppsslam som blir kvar efter reningsprocessen transporteras till Långtå, där det blandas med ris och komposteras. Den färdiga komposten används till att sluttäcka deponier. Sammanlagt transporterar vi 3 000 ton avloppsslam till Långtå varje år.
Källskär
Källskärs avloppsreningsverk renar avloppsvatten från Sandarne och Östanbo.
Processen vid avloppsreningsverket består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Avskilt slam förtjockas och transporteras till Granskärs avloppsreningsverk där det blandas med annat slam innan det förtjockas ytterligare och centrifugeras.
Ljusne
Ljusne avloppsreningsverk renar avloppsvatten från Ljusne och Vallvik.
Processen vid avloppsreningsverket består av mekanisk, biologisk samt kemisk rening. Avskilt slam förtjockas och transporteras till Granskärs avloppsreningsverk där det blandas med annat slam innan det förtjockas ytterligare och centrifugeras.
Marma
Marma avloppsreningsverk renar avloppsvatten från Marma, Bergvik, Vannsätter och Hälsingmo.
Processen vid avloppsreningsverket består av mekanisk, biologisk samt kemisk rening. Avskilt slam förtjockas och transporteras till Granskärs avloppsreningsverk där det blandas med annat slam innan det förtjockas ytterligare och centrifugeras.
Stråtjära
Stråtjära avloppsreningsverk renar avloppsvatten från Stråtjära och Skog.
Processen vid avloppsreningsverket består av mekanisk och kemisk rening. Avskilt slam förtjockas och transporteras till Granskärs avloppsreningsverk där det blandas med annat slam innan det förtjockas ytterligare och centrifugeras.
Holmsveden
Holmsvedens avloppsanläggning renar avloppsvatten i Holmsveden.
Processen vid anläggningen består av slamavskiljning och markinfiltration.
Trönö
Trönö avloppsanläggning renar avloppsvatten från centrala Trönö.
Processen vid anläggningen består av slamavskiljning och markinfiltration.
Granskärs våtmark
Granskärs våtmark är Sveriges nordligaste våtmark för efterbehandling av avloppsvatten. Våtmarken fungerar som ett extra reningssteg för avloppsvatten som renats vid Granskärs avloppsreningsverk. Hela våtmarken har skapats från en tidigare naturlig våtmark och består av två dammsystem med totalt åtta dammar.
Det är lätt att ta sig fram i våtmarksanläggningen eftersom det finns gång- och cykelvägar till och inom området. Under vissa perioder med mycket nederbörd och i samband med snösmältning kan det dock vara problem med framkomligheten.
Ekologisk hållbarhet
Granskärs våtmark är ett led i kommunens arbete för ett ekologiskt hållbart samhälle.
Våtmarkens vattenrenande egenskaper utnyttjas genom att renat avloppsvatten leds genom våtmarken innan det får rinna ut i Söderhamnsfjärden.
I våtmarken bromsas vattnets flöde och partiklar sedimenterar.
Våtmarken fungerar som ett reningsfilter för näringsämnen. Kväve och fosfor tas upp av växtligheten. Dessutom omvandlas en del av kvävet i vattnet med hjälp av bakterier till kvävgas som avgår till luften och en del fosfor läggs fast i sedimenten.
Detta händer i våtmarken
Minskning av näringsämnen
Reningseffekten i våtmarken ger en minskning av fosfor med cirka 70-80 % och en minskning av kväve med cirka 10-20 %.
Kväve och fosfor tas upp av växter och alger i våtmarken. Processen är intensivast under vår och sommar men nästan obefintlig under vintern med avseende på kväve. Näringsämnena kan flyttas till andra ekosystem antingen med hjälp av djur som äter växter och alger eller genom att man skördar vattenväxterna i våtmarken.
Fosfor binds till mineraler och fastläggas i bottensedimenten. Processen kräver god syresättning. Vid syrebrist kan fosfor lösas ut. De sista dammarna i våtmarken är grunda för att få god syresättning av vattnet. Denna process är i stort sett oberoende av årstid.
Kväve avgår till atmosfären i samband med nedbrytning av döda växtdelar. Om syrehalterna är låga kan bakterier använda syret i nitrat för nedbrytningen och kvävet frigörs som kvävgas som avgår till atmosfären. Denna process kallas för denitrifikation och förutsätter tillgång på organiskt kol, låga syrehalter samt att kvävet finns i form av nitrat. De första dammarna i våtmarken är djupa för att ge optimala förutsättningar för processen. Denitrifikationen ökar med temperaturen.
Våtmarken i siffror
Yta: 9 ha
Varav ca 6 ha är vattenfylld, ca 45 000 m³
Vattendjup: 50-100 cm (maximalt ca 200 cm)
Teoretisk uppehållstid: ca 11 dygn
Beräknade reduktioner
BOD7 20-40 % (1-2 ton/år)
Tot-P (totalfosfor) 70-80 % (400-600 kg/år)
Tot-N (totalkväve) 10-20 % (6-9 ton/år)
Källaröversvämningar
I hus med källare, särskilt där källaren har golvbrunn eller annan avloppsenhet, finns alltid risk för källaröversvämning. Vid häftiga regn eller snösmältning kan den allmänna ledningen överbelastas och vatten kan baklänges tränga in i avloppsserviser och upp genom golvbrunnar och förorsaka skador. Vid sidan av översvämningar förorsakade av häftiga regn är stopp i servisledningen den vanligaste skadeorsaken.
Fastighetsägare bör i eget, och i förekommande fall hyresgästers, intresse i största möjliga utsträckning förebygga skador inom fastigheten till följd av uppdämning i ledningsnätet.
Följande åtgärder kan förslagsvis vidtas:
• Placera inte föremål i källaren som är värdefulla och känsliga för fukt
• Kontrollera att avstängbara golvbrunnar är stängda och att automatiska bakvattenventiler fungerar
• De golvbrunnar i källaren som inte är avstängbara förses med tätande anordningar eller ersätts med avstängbara brunnar
• Rörinstallatör kontaktas om misstanke finns att avloppets avstängningsanordningar inte fungerar
• Kontroll av att regn- och smältvatten leds från byggnaden
• Nedfarter till garage och andra utrymmen invallas
• Kontroll av att intern avloppspump fungerar
• Fastigheten ansluts till alarmeringscentral med larmtjänst