Dricksvatten

Ålsjöns vattenverk

Ålsjöns vattenverk ligger i Söderala, i närheten av E4:an och är länets förnämsta fågelsjö med samma namn. Vattenverket anlades redan 1901 och försörjer tillsammans med Kinstaby vattenverk; Söderhamn, Vågbro, Borg, Kungsgården, Trönö, Skärså, Utvik, Humlegårdsstrand, Stugsund, Östansjö, Östanbo, Sandarne, Ljusne och Vallvik med dricksvatten, sammanlagt cirka 18 200 personer. Ålsjöns vattenverk tar sitt vatten ur Söderalaåsen som är en grundvattenås. Söderalaåsen, som börjar i höjd med Glössbo, är i sin tur en del av den betydligt större Ljusnanåsen som sträcker sig ända upp till fjällvärlden och slutar i havet utanför Sandarne. År 2022 producerades cirka 836 000 kubikmeter dricksvatten.

Råvattnet tas från tre djupborrade brunnar. Vattnet har naturligt höga halter av järn och mangan och behandlas effektivt med hjälp av syresättning, så kallad markoxidation, för att sänka halterna. Innan vattnet distribueras ut på vattennätet justeras vattnets pH med natriumhydroxid och för att säkerställa god mikrobiologisk kvalitet desinficeras vattnet med hjälp av UV-ljus.

Kinstaby vattenverk

Kinstaby vattenverk anlades 1946 och försörjer tillsammans med Ålsjöns vattenverk cirka 18 200 personer, se ovan. Därutöver försörjer Kinstaby vattenverk ytterligare cirka 2 300 personer i Marma, Bergvik, Sunnanå, Vannsätter, Mo-Hälsingmo, Söderala, Ellne och Karmor med dricksvatten. Kinstaby vattenverk tar sitt vatten ur samma ås som Ålsjöns vattenverk. År 2022 producerades cirka 942 000 kubikmeter dricksvatten.

Råvattnet tas från tre djupborrade brunnar. Vattnet har naturligt höga halter av järn och mangan och behandlas effektivt med hjälp av syresättning, enligt vyredox metoden, för att sänka halterna. Innan vattnet distribueras ut på vattennätet justeras vattnets pH med natriumhydroxid och för att säkerställa god mikrobiologisk kvalitet desinficeras vattnet med hjälp av UV-ljus.

Stråtjära vattenverk

Stråtjära vattenverk anlades 1960 och försörjer cirka 270 personer boende i Stråtjära och Skog. Vattenverket tar sitt vatten ur Gävleåsen och år 2022 producerades cirka 19 700 kubikmeter dricksvatten.

Råvatten tas från en grävd grundvattenbrunn. Innan vattnet distribueras ut på vattennätet justeras vattnets pH med natriumhydroxid och för att säkerställa god mikrobiologisk kvalitet desinficeras vattnet med hjälp av UV-ljus.

Holmsvedens vattenverk

Holmsvedens vattenverk anlades 1962 och försörjer cirka 100 personer. Vattenverket tar sitt råvatten från en grävd och en borrad brunn. År 2022 producerades cirka 7 000 kubikmeter dricksvatten.

Råvattnet luftas och filtreras i flera olika steg för att avskilja radon, järn och mangan. Innan vattnet distribueras ut på vattennätet justeras vattnets pH med soda och för att säkerställa god mikrobiologisk kvalitet desinficeras vattnet med hjälp av UV-ljus samt med natriumhypoklorit som även ger en långtidsverkande effekt på vattnet i distributionsnätet.

För att skydda vattentäkterna från föroreningar finns skyddsområden inrättade. Skyddsområdet omfattar det geografiska område varifrån grundvatten eller ytvatten rinner till vattentäkten. Inom det avgränsade skyddsområdet finns särskilda skyddsföreskrifter som reglerar vad du får göra inom området. Vi arbetar kontinuerligt med att uppdatera våra skyddsområden så att våra vattentäkter ska ha ett fullgott skydd.

Vi som jobbar med dricksvatten i kommunen arbetar aktivt för att bevara kommunens unika vattentillgångar för framtida generationer. För att säkerställa god dricksvattenkvalitet utförs årligen mer än 400 provtagningar vid vattenverken och på distributionsnätet i hela kommunen, i enlighet med Livsmedelsverkets gällande krav.

Vatten är en förutsättning för allt liv. Det är också vårt viktigaste livsmedel och eftersom vatten är klassat som ett livsmedel ställs höga krav på kvaliteten.

Det får inte finnas några skadliga bakterier eller ämnen i vattnet. Däremot innehåller vatten en rad olika ämnen, till exempel mineraler och salter. Det är Livsmedelsverket som bestämmer vilka krav som ska ställas på dricksvattnets kvalitet. Kraven regleras i Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30. Som tillägg till dessa föreskrifter finns också en vägledning.

Dricksvattenanalyser från respektive vattenverk redovisas separat nedan, klicka på respektive länk i nedanstående tabell.

Försörjningsområde Ålsjön/Kinstaby vattenverk
Söderhamn, Vågbro, Borg, Kungsgården, Trönö, Skärså, Utvik, Humlegårdsstrand, Stugsund, Östanbo, Sandarne, Östansjö, Ljusne och Vallvik
Analyssammanställning Pdf, 200.2 kB.

Försörjningsområde Kinstaby vattenverk
Kinstaby, Marma, Bergvik, Vannsätter, Mo, Söderala
Analyssammanställning Pdf, 192 kB.

Stråtjära vattenverk
Analyssammanställning Pdf, 192.1 kB.

Holmsveden vattenverk
Analyssammanställning Pdf, 191.8 kB.

Kompletta analysprotokoll, enligt Livsmedelsverkets krav finns dokumenterade hos VA-huvudmannen, Söderhamn Nära AB. Om du vill ta del av ett analysprotokoll skicka e-post till info@soderhamnnara.se

Vattnets innehåll av kalcium och magnesium avgör hårdhetsgraden. Ett hårt vatten kräver höga doser av tvättmedel och kan ge kalkavlagringar på till exempel porslin. Vatten innehåller nästan alltid både kalcium och magnesium och den totala hårdheten är summan av de båda ämnena, där kalcium svarar för 90-95% av den totala hårdheten. Hårdheten mäts i tyska hårdhetsgrader, °dH. 1 °dH motsvarar 7,1 mg/liter kalcium och 4,3 mg/liter magnesium.

Det finns inga riktlinjer eller krav på vilken hårdhet ett dricksvatten ska ha, råvattnets kvalitet styr helt hårdheten på det dricksvatten som vi levererar.

Skala för vattnets hårdhet, anges i tyska grader - °dH  

I Sverige är det Livsmedelsverket som bestämmer vilka krav som ska ställas på dricksvattnets kvalitet. Kraven regleras i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, LIVSFS 2022:12.