Nya VA-taxan 2027

Kommunfullmäktige beslutade den 30 mars att anta ett förslag om ny VA-taxa från Söderhamn Nära.

Taxan börjar gälla 1 januari 2027 och bygger på branschorganisationen Svenskt Vattens rekommendationer. Förändringen innebär främst en ny fördelning av avgifterna mellan olika vattentjänster, där cirka 95 procent får en sänkning, oförändrad avgift eller en höjning på högst tio procent.

Här nedanför hittar du mer information om den nya VA-taxan.

Frågor och svar

Vem bestämmer avgiften för vatten och avlopp?

Avgifterna beslutas av politikerna i Kommunfullmäktige.
- Söderhamn Nära tar fram underlag och förslag på kostnader, baserat på vår expertis inom VA.
- Politikerna i Kommunfullmäktige beslutar avgifterna, baserat på förslagen som Söderhamn Nära tagit fram.

Vad får jag för pengarna?

VA-taxan används till att säkra hela kedjan för vatten och avlopp:
- Producera dricksvatten – från råvatten till rent vatten i kranen.
- Avledning och rening av avloppsvatten – så att det kan återföras till naturen på ett säkert sätt.
- Hantera dagvatten från gator och fastigheter.
- Underhålla och förnya ledningsnät, pumpstationer och reningsverk – för att systemen ska fungera idag och i framtiden.

Genom att investera och förnya ledningsnäten säkrar vi ett rent dricksvatten och ett välfungerande avlopp också i framtiden.

Hur mycket du betalar beror på:
- vilka vattentjänster du har tillgång till
- hur många bostadsenheter det finns på fastigheten
- hur mycket vatten du använder

Här är två exempel:

Normalvilla med 3 vattentjänster

För en normalvilla (typhus A*) är årsavgiften 10 884 kr med 2026 års VA-taxa. Med den nya VA-taxan blir avgiften 11 591 kr, det är en höjning med 59 kr/månad.

Observera: Det här är ett exempel. Höjningen i detta exempel beror framför allt på att den rörliga avgiften för vattenförbrukningen har höjts och en avgift för dagvatten har tillkommit.

*Typhus A = villa med en tomtyta på 800 m2 som är ansluten till tjänsterna dricksvatten, spill- och dagvatten samt har en årsförbrukning på 150 kubikmeter (m³).

Villa med 2 vattentjänster och lägre förbrukning

För en villa som endast är ansluten till dricksvatten och spillvatten (inte dagvatten) och har en vattenförbrukning på 100 kubikmeter (m3) är årsavgiften 9 574 kr med 2026 års VA-taxa. Men den nya VA-taxan blir avgiften 9 051kr, det är en sänkning med 44 kr/månad.

Observera: Det här är ett exempel. Sänkningen i detta exempel beror framför allt på en lägre vattenförbrukning och att den inte betalar dagvattenavgift.

Hur höga avgifter kan ni ta ut och går Söderhamn Nära med vinst?

Den avgift som kunder betalar kallas taxa. Den baseras på självkostnadsprincipen, vilket betyder att kunderna bara betalar för kostnaden att leverera dricksvatten och ta emot avloppsvatten.

Vi tar alltså bara ut avgifter som behövs för att täcka kostnaderna för vatten- och avloppsverksamheten. Den är helt finansierad av avgifter, utan stöd av skattepengar. Vi får varken gå med vinst eller förlust – vilket betyder att vi inte kan spara pengar till framtida investeringar. Eventuella överskott ska användas till nödvändiga kostnader inom verksamheten och inom tre till fem år.

Varför kan Söderhamns VA-avgift skilja sig mot andra kommuners avgift?

Förutsättningarna för att leverera dricksvatten och rena avlopp ser olika ut beroende på exempelvis befolkningsunderlag, avstånd och investeringsbehov. Vi tar dock bara ut de avgifter som är nödvändiga för att täcka kostnaderna; vi får inte gå med vinst eller förlust.

Kommuner har olika förutsättningar när det gäller befolkning och yta men samma ansvar för produktion av dricksvatten och rening av avloppsvatten. Därför varierar avgifterna över landet.

Varför ändras VA-taxan?

Söderhamns kommuns nuvarande taxekonstruktion fastställdes av kommunfullmäktige 2009. Sedan dess har inga större justeringar genomförts, själva VA-avgiften har dock höjts.

Nuvarande taxa är till stor del baserad på vattenförbrukningen även om den innehåller både en fast och en rörlig avgift. Den fasta avgiften är till stor del också rörlig eftersom den baseras på hur mycket vatten som fastigheten har gjort av med de senaste åren. Det är en ovanlig taxestruktur i Sverige.

VA-kollektivets kostnader är också till största delen fasta, det vill säga att de inte är beroende på hur mycket vatten som levereras. Därför behöver de fasta avgifterna som VA-kollektivet betalar också vara fasta och inte baserad på förbrukning.

De främsta orsakerna

1. Taxa som följer branschstandard - Avgifter och föreskrifter behöver vara baserade på Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) och tillämpliga rättsfall. Den nya taxestrukturen följer därför Svenskt Vattens förslag på taxestruktur.

2. Avgift baserad på objektiv nytta - Högsta domstolen har ansett att kravet på en skälig och rättvis avgiftsfördelning innebär att avgifterna ska baseras på den objektiva nytta som fastigheten har av en anslutning till den allmänna VA-anläggningen. Avgiften ska beräknas baserat på möjligheten att använda VA på fastigheten och inte hur fastighetsägaren väljer att använda VA. Två fastigheter som är lika stora och har samma användningsområde ska betala lika mycket. 2026 års VA-taxa baseras uteslutande utifrån hur vattnet används i nuläget.

3. Separat avgift för dagvatten – 2026 års VA-taxa saknar brukningsavgift för dagvatten. Med separat dagvattenavgift får de som är avgiftsskyldiga för omhändertagande av dagvatten betala avgifter som täcker huvudmannens kostnader för dagvattenhanteringen i stället för att det, som idag, fördelas ut på alla. Det ger också förutsättningar att ta ut avgifter från allmän platsmarkhållare, som är avgiftsskyldiga enligt LAV.

Innebär den nya taxan en höjning av VA-avgiften?

Den nya taxan innebär ingen höjning av den totala VA-avgiften som våra kunder tillsammans betalar utan den innebär endast en omfördelning av avgifterna. Anledningen till omfördelningen är att den nya strukturen är mer skälig och rättvis och följer det som står i lagen bättre än den tidigare VA-taxan.

Men den nya taxan kan innebära en höjning för en enskild fastighet eftersom vi beräknar avgiften på ett annat sätt nu. Vi har också gjort en annan fördelning mellan rörliga och fasta avgifter som kan påverka din avgift beroende på hur mycket eller lite vatten du gör av med.

95% av våra kunder får en minskad avgift, oförändrad avgift eller en höjning på max 10 % med den nya taxan.

Hur mycket du betalar beror på:
- vilka vattentjänster du har tillgång till
- hur många bostadsenheter det finns på fastigheten
- hur mycket vatten du använder

Här är två exempel:

Normalvilla med 3 vattentjänster

För en normalvilla (typhus A*) är årsavgiften 10 884 kr med 2026 års VA-taxa. Med den nya VA-taxan blir avgiften 11 591 kr, det är en höjning med 59 kr/månad.

Observera: Det här är ett exempel. Höjningen i detta exempel beror framför allt på att den rörliga avgiften för vattenförbrukningen har höjts och en avgift för dagvatten har tillkommit.

*Typhus A = villa som är ansluten till tjänsterna dricksvatten, spill- och dagvatten samt har en årsförbrukning på 150 kubikmeter (m³).

Villa med 2 vattentjänster och lägre förbrukning

För en villa som endast är ansluten till dricksvatten och spillvatten (inte dagvatten) och har en vattenförbrukning på 100 kubikmeter (m3) är årsavgiften 9 574 kr med 2026 års VA-taxa. Men den nya VA-taxan blir avgiften 9 051kr, det är en sänkning med 44 kr/månad.

Observera: Det här är ett exempel. Sänkningen i detta exempel beror framför allt på en lägre vattenförbrukning och att den inte betalar dagvattenavgift.

När börjar de nya avgifterna att gälla?

Den nya taxan börjar gälla 1 januari 2027.

Hur är den nya taxan uppbyggd, vad innehåller den nya taxan?

Årsavgiften för alla kunder (brukningsavgiften) är fördelad på fasta och rörliga avgifter, precis som tidigare.

VA-taxan konstrueras om så att avgiften tas ut baserat på antal bostadsenheter eller storlek på byggnader i stället för hur mycket vatten som fastighetsägaren gör av med. Det innebär att nyttan som fastigheten har av vattentjänsterna knyts till en objektiv nytta i form av bostadsenheter. Det finns flera rättsfall som stödjer att en sådan här fördelning följer lagens krav på en skälig och rättvis fördelning av avgifterna.

Vad menas med fast avgift och rörlig avgift?

Fast avgift

Den fasta avgiften är inte beroende på hur mycket vatten du gör av med och den är uppdelad i tre delar:
• Grundavgift – det är en administrativ avgift och ska spegla den service som kunderna får med till exempel kundservice, vattenmätning och fakturering.
• Bostadsenhetsavgift – den är en nyttobaserad avgift som ska spegla fastighetens objektiva nytta av att vara ansluten. Den betalas för varje bostadsenhet som finns på fastigheten. För fastigheter som inte har byggnader med bostäder beräknas bruttoarean för dessa byggnader där 200 m2 bruttoarea motsvarar 1 bostadsenhet.
• Dagvattenavgift – den tas ut av de fastigheter som är avgiftsskyldiga för ”dagvatten fastighet*” och/eller ”dagvatten gata*”. Den beräknas utifrån hur stor tomtytan är för den anslutna fastigheten.

Om en fastighet har flera serviser (anslutningar till det allmänna ledningsnätet) eller flera mätare uppsatta som inte är seriekopplade tillkommer en avgift för extra servis/mätställe.
* ”Dagvatten fastighet” - dag- och dräneringsvatten som leds bort från fastigheter till den allmänna VA-anläggningen.
* ”Dagvatten gata” - dag- och dräneringsvatten som leds bort från allmänna platser till den allmänna VA-anläggningen. I ett bostadsområde anses de boende vara avgiftsskyldiga för att gatan avvattnas. För en huvudväg är det den som äger vägen (allmän platsmarkhållare) som blir avgiftsskyldig.

Rörlig avgift

Den rörliga avgiften baseras på den mängd vatten som fastigheten förbrukar. Detta är den avgift som fastighetsägaren själv kan påverka genom att förbruka mindre vatten.

De totala intäkterna från rörliga avgifter har höjts från 37% till 50% trots att kostnaderna för VA-verksamheten till största del är fasta och inte beroende på hur mycket vatten som kunderna förbrukar. Anledningen till detta är att öka möjligheten för kunderna att påverka sin avgift och att minska konsekvenserna för de fastigheter som har stora byggnader och liten vattenförbrukning.

Varför är VA-avgiften så hög, jag använder så lite vatten?

Det är inte bara vattenförbrukningen som styr avgiften för vatten och avlopp. Den största delen av VA-verksamhetens kostnader är fasta, det vill säga oberoende av hur mycket vatten som förbrukas. Därför innehåller VA-avgiften både en fast och en rörlig del.

VA-avgiften ska också debiteras utifrån den objektiva nyttan och inte utifrån den upplevda nyttan. Högsta domstolen har ansett att kravet på en skälig och rättvis avgiftsfördelning innebär att avgifterna ska baseras på den objektiva nytta som fastigheten har av en anslutning till den allmänna VA-anläggningen. Avgiften ska beräknas baserat på möjligheten att använda VA på fastigheten och inte hur fastighetsägaren väljer att använda VA. Två fastigheter som är lika stora och har samma användningsområde ska betala lika mycket.

Läs mer om fast och rörlig avgift under ”Hur är den nya taxan uppbyggd, vad innehåller den nya taxan?”.

Vad menas med bostadsenhetsavgift?

Bostadsenhetsavgiften är en del av den fasta avgiften i VA-taxan och en nyttoparameter. Antalet bostadsenheter är ett mått på hur stor nytta som fastigheten har av tillgången till vatten och avlopp. Ju fler bostadsenheter, desto större nytta har fastigheten av den allmänna VA-anläggningen.

Med bostadsenhet menas en fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller avses att bebyggas. En fastighetsägare ska betala för det antal bostadsenheter som finns på fastigheten oavsett hur mycket eller hur lite de används.

Med bostadsfastighet jämställs även fastigheter som inte har byggnader med bostäder men byggnader där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs inomhus. För dessa beräknas bruttoarean där 200 m2 bruttoarea motsvarar 1 bostadsenhet.

Exempel på Bostadsfastighet är:
• Flerbostadshus • Shoppingcentrum • Serverhallar • Kontor
• Utställningslokaler • Sjukvårdslokal • Butiker • Restauranger
• Industri • Hotell • Sporthallar • Lagerbyggnader • Radhus
• Skola • Studentbostäder • Äldreboende

Högsta domstolen har ansett att kravet på en skälig och rättvis avgiftsfördelning innebär att avgifterna ska baseras på den objektiva nytta som fastigheten har av en anslutning till den allmänna VA-anläggningen. Avgiften ska beräknas utifrån möjligheten att använda VA på fastigheten och inte hur fastighetsägaren väljer att använda VA. Två fastigheter som är lika stora och har samma användningsområde ska betala lika mycket.

Att beräkna nyttan utifrån antalet bostadsenheter är, enligt lagen, en skälig och rättvis avgiftsfördelning.

Det finns ingen bostad på min fastighet utan bara verksamhetsytor, varför måste jag då betala bostadsenhetsavgift?

Bostadsenhetsavgiften är en del av den fasta avgiften i VA-taxan och en nyttoparameter. Antalet bostadsenheter är ett mått på hur stor nytta som fastigheten har av tillgången till vatten och avlopp. Ju fler bostadsenheter, desto större nytta har fastigheten av den allmänna VA-anläggningen.

Med bostadsenhet menas en fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller avses att bebyggas. En fastighetsägare ska betala för det antal bostadsenheter som finns på fastigheten oavsett hur mycket eller hur lite de används.

Med bostadsfastighet jämställs även fastigheter som inte har byggnader med bostäder men byggnader där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs inomhus. För dessa beräknas bruttoarean där 200 m2 bruttoarea motsvarar 1 bostadsenhet.

Exempel på Bostadsfastighet är:
• Flerbostadshus • Shoppingcentrum • Serverhallar • Kontor
• Utställningslokaler • Sjukvårdslokal • Butiker • Restauranger
• Industri • Hotell • Sporthallar • Lagerbyggnader • Radhus
• Skola • Studentbostäder • Äldreboende

Högsta domstolen har ansett att kravet på en skälig och rättvis avgiftsfördelning innebär att avgifterna ska baseras på den objektiva nytta som fastigheten har av en anslutning till den allmänna VA-anläggningen. Avgiften ska beräknas utifrån möjligheten att använda VA på fastigheten och inte hur fastighetsägaren väljer att använda VA. Två fastigheter som är lika stora och har samma användningsområde ska betala lika mycket.

Vad menas med lagerbyggnad?

Med lagerbyggnader menas byggnader som till den större delen används som lagerutrymme där endast anställda eller annan arbetskraft har tillträde. Hela lagerbyggnaden eller delar av lagerbyggnaden kan antingen vara uppvärmd eller ouppvärmd.

En fastighetsägare ska debiteras bostadsenhetsavgift även för lagerbyggnader men då motsvarar 400 kvadratmeter bruttoarea 1 bostadsenhet (i jämförelse med 200 kvadratmeter bruttoarea för byggnader som inte är lagerbyggnader).

Vad menas med dagvattenavgift?

Det är en avgift som Söderhamn Nära tar ut för att ta hand om och leda bort dagvattnet från fastigheter och gator. Avgiften är uppdelad i två delar – dagvatten fastighet och dagvatten gata. Du som fastighetsägare betalar beroende på hur din fastighet är ansluten och hur behovet av dagvattenhantering ser ut i ditt område.

Dagvatten fastighet - dag- och dräneringsvatten som leds bort från fastigheter till den allmänna VA-anläggningen.

Dagvatten gata - dag- och dräneringsvatten som leds bort från allmänna platser till den allmänna VA-anläggningen. I ett bostadsområde anses de boende vara avgiftsskyldiga för att gatan avvattnas. För en huvudväg är det den som äger vägen (allmän platsmarkhållare) som blir avgiftsskyldig.

Slipper jag betala dagvattenavgift om jag har utkastare på mina stuprör?

Att släppa ut takvattnet på gräsmattan är ett mycket bättre sätt att omhänderta dagvatten än att leda bort det till det allmänna ledningsnätet för dagvatten. Det minskar till exempel risken för översvämning vid skyfall. Men det innebär inte avgiften för dagvatten kan tas bort eller minskas. Dränvattnet är troligen fortfarande anslutet och vattnet som leds ut via utkastare kan i många fall fortfarande ledas ut till gatan och vidare till de allmänna ledningarna.

Fastighetsägare inom ett verksamhetsområde* är skyldiga att betala avgifter för de vattentjänster som området omfattar. Detta krav innebär att fastighetsägarens egen åsikt inte får tas i beaktande när huvudmannen ska fakturera anläggnings- och brukningsavgifter.

Avgiftsskyldigheten är tvingande om inte fastighetsägaren kan visa att den själv kan lösa sitt behov av vattentjänster bättre på egen hand. Följande står i 24 § 1 st LAV:

En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.

* Det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning. Det ska vara samlad bebyggelse och ett behov av en allmän lösning med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön i området. Verksamhetsområden beslutas av Kommunfullmäktige.

Begreppslista

ABVA - Allmänna bestämmelser och information till fastighetsägare för användandet av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen.

Anläggningsavgift - Kallas även anslutningsavgift. Engångsavgift som fastighetsägaren betalar för rätten att ansluta sig till den allmänna VA-anläggningen. Anläggningsavgiften varierar beroende på vilka ändamål (dricksvatten, spillvatten och dagvatten) fastigheten har möjlighet att ansluta till, ytan på fastigheten, antal lägenheter och tomtstorleken. Vid förändringar på boenheter kan ytterligare anläggningsavgift komma att faktureras.

Avloppsvatten - ett samlingsnamn för dagvatten och spillvatten.

Bostadsenhetssavgift - det är en fast avgift som ska täcka kostnaden för den nytta fastigheten har av att vara ansluten till VA-anläggningen.En fastighetsägare ska betala för det antal bostadsenheter som finns på fastigheten oavsett hur mycket eller hur lite de används. Med bostadsfastighet jämställs även fastigheter som inte har byggnader med bostäder men byggnader där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt (till exempel butiker, verksamheter, kontor, industri).

Brukningsavgift - Återkommande avgift för användandet av den allmänna VA-anläggningen. Brukningsavgiften har en fast och en rörlig del. Brukningsavgiften faktureras normalt varje månad.

Bräddning - innebär att avloppsvatten (till stora delar bestående av dagvatten) släpps ut obehandlat till recipienten (se nedan) vid sådana förhållanden då avloppsledningsnätets eller avloppsreningsverkets kapacitet överskrids, till exempel vid extrema skyfall.

Dagvatten - dagvatten är regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark.

Dagvattenavgift – en avgift som VA-huvudmannen tar ut för att ta hand om och leda bort dagvattnet.

Dagvatten fastighet - dag- och dräneringsvatten som leds bort från fastigheter till den allmänna VA-anläggningen.

Dagvatten gata - dag- och dräneringsvatten som leds bort från allmänna platser till den allmänna VA-anläggningen. I ett bostadsområde anses de boende vara avgiftsskyldiga för att gatan avvattnas. För en huvudväg är det den som äger vägen (allmän platsmarkhållare) som blir avgiftsskyldig.

Dricksvatten – dricksvatten är det vatten som levereras till fastigheten.

Dränering – dike eller rör som leder bort grundvatten eller ytvatten från ett område, exempelvis från tomt eller väg.

Dräneringsledning - ledning som tar bort överflödigt/oönskat vatten i mark.

Dränvatten – vatten som kommer från dränering i till exempel husgrund eller tomt.

Duplikatsystem - är raka motsatsen till ett kombinerat avloppssystem. I det duplikata systemet går spillvatten och dagvatten i olika ledningar.

Förbindelsepunkt - det är den punkt där dina ledningar ansluts till det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet. Normalt sett ligger förbindelsepunkten vid fastighetsgränsen. Söderhamn Nära ansvarar för ledningen fram till förbindelsepunkten. Ledningen från fastighetsgränsen och in till byggnaden/byggnaderna ansvarar fastighetsägaren för.

Förbindelsepunktsavgift – en avgift för upprättande av förbindelsepunkt/er till en fastighet. Den är en del av anläggningsavgiften.

Förnyelsetakt - längd på ledningar som förnyats i förhållande till ledningsnätets totala längd.

Grundavgift – en administrativ avgift som speglar den service som kunderna får med till exempel kundservice, vattenmätning och fakturering.

Kombinerat avloppssystem - när spill- och dagvatten rinner i samma ledning och inte delas upp i de olika kategorierna spillvatten och dagvatten.

LOD - Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) innebär att omhändertagandet sker på privat mark. Den vanligaste lösningen är infiltration men för större fastigheter och verksamheter kan det vara i form av magasin och diken.

LTA-system - Lättrycksavlopp. Det är ett avloppssystem där en pump installeras på fastigheten. Pumpen finfördelar spillvattnet och pumpar det vidare i rör. Eftersom LTA-systemet inte kräver självfall kan rördragningen följa markens topografi. LTA-enheten placeras alltid inne på fastigheten. LPS (low pressure system) är en annan förkortning för LTA.

Recipient - ett vattendrag, hav eller sjö som tar emot dagvatten och renat avloppsvatten.

Råvatten - obehandlat vatten taget från vattentäkt (se nedan).

Rörlig avgift – en del av brukningsavgiften (se ovan) som baseras på den mängd vatten som fastigheten förbrukar. Detta är den avgift som fastighetsägaren själv kan påverka genom att förbruka mindre vatten.

Separering - när ett kombinerat avloppssystem byggs om till ett duplikatsystem, det vill säga att man byter ut en gemensam ledning mot två separata för spillvatten och dagvatten.

Servisavgift – det är en del av anläggningsavgiften och avser kostnad för framdragning av servisledningar till förbindelsepunkten för fastigheten.

Servisledning - den ledning som går mellan huvudledningen i gatan och fastighetens förbindelsepunkt vid tomtgräns.

Servisventil - används för att stänga vattnet till din fastighet. Den får endast öppnas och stängas av Söderhamn Näras personal.

Spillvatten - förorenat vatten som kommer från diskhoar, toaletter och duschar, det vill säga avloppsvatten som kommer inifrån huset. Det kan också vara förorenat vatten från olika processer i industrin.

VA - en vanlig förkortning för vatten och avlopp.

VA-anläggning - En anläggning som har till ändamål att tillgodose behovet av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse. I den allmänna VA-anläggningen ingår vattenverk, avloppsreningsverk, ledningsnät, reservoarer och pumpstationer och andra anordningar, som krävs för att VA-anläggningen ska fungera på avsett sätt. I den allmänna VA-anläggningen ingår också servisavsättningar fram till förbindelsepunkter som huvudmannen har bestämt för varje fastighet. VA-huvudmannen ansvarar för den allmänna VA-anläggningen.

VA-kollektiv – alla fastighetsägare som är anslutna till den allmänna vatten- och avloppsanläggningen.

VA-taxa – en föreskrift som beslutas av Kommunfullmäktige där avgiften för allmänt vatten och avlopp bestämts. VA-verksamheten är inte skattefinansierad utan alla intäkter kommer från VA-avgifterna som VA-kollektivet betalar.

Vattenmätare - Vattenförbrukningen bestäms genom mätning av inkommande kallvatten. Vattenmätarens plats ska vara godkänd av VA-huvudmannen, som har rätt att kostnadsfritt disponera platsen och ensam har befogenhet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, underhålla och till- och frånkoppla mätaren. Vattenmätaren ingår i den allmänna VA-anläggningen.

Vattenmätarkonsol – Anordning för att fästa vattenmätare på vägg. Den är inte en del av den allmänna VA-anläggningen utan är fastighetsägarens ansvar.

Vattentjänst – det finns tre vattentjänster som du kan vara ansluten till – vatten, spillvatten och dagvatten.

Vattentjänstlagen - Lag 2006:412 om allmänna vattentjänster kallas vattentjänstlagen och reglerar förhållandet mellan kommunen, huvudmannen och brukaren.

Vattentäkt - en vattentäkt är en sjö, vattendrag eller grundvattenkälla där vatten tas till dricksvattenförsörjning.

Verksamhetsområde - Det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning. Det ska vara samlad bebyggelse och ett behov av en allmän lösning med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön i området. Verksamhetsområden beslutas av Kommunfullmäktige.